Alfredshems "rockmärke" Den Mo & Domsjö-logga som togs fram 1943 av reklambyrån Ervaco

Den 20 december 1922 godkändes klubbens "rockmärke" på ett möte. Versionen till vänster med korslagda hockeyklubbor och puck måste ha tillkommit efter 1938, dvs det år då Alfredshem började med ishockey. Möjligen hade originalmärket i deras ställe bandyklubbor och boll. Vad märket egentligen föreställer har jag aldrig blivit klok på. Det är en ovanligt "bubblig" vapensköld och möjligtvis har man försökt efterlikna kortändan av ett kapat träd. Uppmärksammas bör även klubbmärkena för östgötska Mjölby AI, bildat 1912, samt skånska Asmundtorps IF, bildat 1915. Dessa är i stort sett identiska med Alfredshems-märket, och om Mjölby och Asmundtorp haft sina märken sen starten (vilket dock inte är fastställt) måste Alfredshem helt enkelt ha lånat sin grundform från dem. Dock kan det även vara intressant att titta på en del andra "AIK"-klubbar och deras klubbmärken. AIK i Stockholm bildades 1891 och 10 år senare tillkom Sandvikens AIK, med liknande klubbmärke och klubbfärger. Vad gäller Alfredshem så skrev Sven Löfgren i jubileumsboken från 1946 om föreningsstarten och hur det gick till att ge klubben ett namn. Vid det andra sammanträdet 1921 i samlingslokalen i Hörnett föreslog Albin Häggström Hallbro Alfredshems IK för "då kommer föreningen att kallas AIK och det har god klang. Det är bra i början tills dess att vi gjort vår förening känd genom våra egna insatser". Samma år förekom samma tankar i Skellefteå när man bildade sitt AIK. Skellefteå AIKs förste ordförande Gustav Björk skrev i klubbtidningen 1956 (återgivet i minnesskriften "Sex decennier med Skellefteå AIK"): "Stockholms AIK var populära och vi stannade för klubbnamnet Skellefteå AIK. Att det också blev den svart-vita klubbdräkten var naturligt". Akronymen MoDo för Mo & Domsjö är inget som uppstått spontant utan togs fram av reklambyrån Ervacos svenska underavdelning. Det var Mo & Domsjös kemiska försäljningsavdelning som hösten 1942 efterfrågade ett varumärke som samlande symbol. Ervaco - i sig själv en akronym av amerikanska Erwin, Wasey & Company - kom inledningsvis med ett 40-tal olika förslag, men när man på Mo & Domsjö inte kunde enas om det bästa varumärket återkom Ervaco med endast ett förslag, ett runt märke som visar kortändan på ett kapat träd med sina årsringar, och med ordet MoDo till synes stämplat i cirkelns mitt. Märket inregistrerades hos Patent- och registreringsverket den 5 juni 1943.

Mjölby Asmundtorp

Från vänster stockholmska AIKs ursprungliga märke följt av det nuvarande (som ritades av Fritz Carlsson-Carling 1898) samt till höger märket för Sandvikens AIK. Dess lagerblad inramar en oval, vilket bildar liknande "bubblor" som på Alfredshems märke. Notera även nedanstående bild med ett "avskalat" Alfredshems-märke omgärdad av lagerblad (från den ursprungliga skylten vid Hörnsjöns el-ljusspår, sent 50-tal)

Från vänster ursprungsmärket för Skellefteå AIK. En bubblig, rundad variant av sin stockholmska förebild som ser ut som en övergångsform från stockholmska AIK till Alfredshems-märket (och med likadana klubbor och boll). Skellefteå AIKs nuvarande märken har - precis som sin förebild - både sol och årtal. Längst till höger en variant på Alfredshems-märket inramat av lagerblad liksom Sandvikens märke.

Sandviken och Skellefteå spelar i svarta tröjor med vit eller gul garnering - precis som sin stockholmska förebild - men varför blev dessa färger inte Alfredshems och dess avläggare Modos? Ja, orsaken är nog helt enkelt de lokala förhållandena, för i Örnsköldsvik är ju svart och gult liktydigt med Friska Viljor, som bildades den 6 januari 1905. Köpmanholmens IF bildades samma år och spelade (enligt skriften Köpmanholmens fotboll genom tiderna 1905-1995 av Rune Holmberg) ursprungligen i blått och gult men från 1916 i vit och rödrandig tröja samt (från 1918) i blå byxor. Idrottsföreningen på Norrbyskär bildades 1908, och spelade i svartvitt, alternativt gulsvartrandiga tröjor. Domsjö IF bildades 1917 och uppträdde från starten i blåsvartrandiga tröjor och vita byxor (dvs snarlikt ett stockholmslag som de även delar samma initialer med). När Alfredshems IK bildades 1921 fanns alltså inte så många färger kvar att välja på och rött och grönt föll sig nog naturligt. Grönt var Mo & Domsjös huvudfärg åtminstone under andra halvan av 1900-talet men det är möjligt att färgen förekom tidigare. Om Domsjö Sulfitfabriks/Alfredshems Idrottsförening hade några speciella färger åren 1908-15 vet jag inte.

*
Alfredshems fotbollslag 1933 i vita byxor och grön-rödrandiga tröjor. Det var den gängse designen från starten fram till slutet av 40-talet. Till höger Ville Bäcklin i Alfredshems samtida friidrottsdress.

John Andersson 1939 i Alfredshems första hockeydräkt, "bandystället"

1938 var IK Götas Einar "Knatten" Lundell på missionsresa i Norrland för att presentera ishockey, vilket så småningom tog död på bandyn i öviksområdet. Det var bandyspelare i bandymundering (se till vänster) som den 14 januari 1938 förlorade Alfredshems första hockeymatch mot Örnsköldsviks SK med 4-3. Året efter lades bandysektionen ner och förmodligen var det de snörika vintrarna med därtill hörande problem att skotta de stora bandyplanerna som gjorde att ishockeyn "vann" över bandyn. Mo & Domsjö ställde omgående upp och sponsrade sarg och belysning till uterinken. Under andra världskriget var idrottandet av förklarliga skäl sporadiskt, men i de hockeymatcher som spelades uppträdde Alfredshem i den dress som visas till höger av Rudolf "Rulle" Strandman. Av allt att döma var tröjan grön med rött axelparti, och noterbart är att klubbmärket lyste med sin frånvaro. Rulle Strandman var en av Alfredshems mest mångsidiga idrottare som förutom att vara puckare även spelade bandy och fotboll samt tävlade i skidor och friidrott.

"Rulle" Strandman

Kabben Berglund (t v) i Alfredshems tredje dräktvariant. Till höger syns att det horisontella bandet bara fanns på tröjans framsida.

1950 bytte man till denna dräkt. I en matchrapport i Örnsköldsviks-Posten från 9 januari 1950 finns uppgiften att Alfredshem nu börjat använda sina nya helröda dräkter. Vid den här tidpunkten pågick skid-VM i USA (där alfredshemsåkaren Karl-Erik Åström tog guld) följt av skid-SM som arrangerades i Övik så Örnsköldsviks Allehanda skrev mest om detta. I februari 1950 finns dock en något oklar referens till Alfredshem som "de rödas puckargäng". Varför man bytte till rött efter att förut ha använt en tröja som mest var grön är oklart. Av designen att döma kan man gissa att de har sneglat på Montreal Canadiens tröjor. Kanadensisk hockey var ju den ouppnåeliga förebilden på den tiden, både vad gäller själva spelet men även dess attribut. Ungefär samtidigt infördes de tre kronorna på landslagets tröjor, direkt inspirerade av olika kanadensiska hockeytröjor, och något senare (mellan 1953 och 1957) placerade Skellefteå AIK för första gången klubbmärket i sitt stiliserade lönnlöv. Alfredshems fotbollslag bytte också dress säsongen 1949-50 och även här tycks rött nu ha tagit överhanden. Färgbytet gällde uppenbarligen inte enbart hockeylaget utan hela klubben.

Karl-Evert Holmström 1952